PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

torsdag 18 november 2021

Lågintensiv aktivitet.

Efter sex år av högintensiv aktivitet på bloggen räcker inte tiden till att uppdatera den. Hjärnan är ett av de hetaste forskningsområdena och det kommer ständigt nya rön. Det finns mycket att läsa på bloggen och det är bara att ta för sig. Vilket många gör. Nästan 400,000 besökare sen start. Ett par tusen i månaden trots lågintensiv uppdatering visar att det finns ett stort intresse där ute. 

Under åren har jag byggt ett stort nätverk som sträcker sig till några av världens bästa och aktivaste hjärnforskare som specialiserat sig på fysisk aktiviteten och hjärnan. Undvik myter och feltolkningar, och bygg ert utvecklingsarbete på korrekt forskning. Varken mer eller mindre. 

onsdag 14 juli 2021

Läkartidningen: Fysisk aktivitet – »den tredje vaccinationsdosen«

Läkartidningen piblicerar ett läsvärt debattinlägg om fysisk aktivitet och dess betydelse att insjukna och dö i covid-19. Läs hela artikeln här.

”I en studie från USA har data från 48 000 patienter med covid-19 analyserats [1]. Resultaten visar att de som var regelbundet fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan innan de blev sjuka (vilket motsvarar hälsorekommendationen) hade halverad risk för sjukhusinläggning och intensivvård. Fysiskt inaktiva personer hade 2,5 gånger högre risk att dö i covid-19 jämfört med dem som rörde sig minst 150 minuter i veckan.

I analyserna justerades för rökning, BMI, hypertoni och underliggande sjukdom. Endast hög ålder och organtransplantation innebar en högre risk än fysisk inaktivitet för allvarligt utfall av covid-19. Liknande resultat finns även i en studie från Korea och i en från USA [2, 3].

Även god kondition enligt cykeltest har samband med minskad risk att dö i covid-19 [4, 5]. God kondition eller muskelstyrka samt hög självvald gånghastighet är också relaterade till minskad risk för sjukhusinläggning vid covid-19, oavsett andra levnadsvanor, BMI, sjukdomar och socioekonomisk status [3, 5-7].

tisdag 6 april 2021

Hjärnforskaren: ”Bygg in fysisk aktivitet i ditt liv”.

Dr Hillman är en internationellt erkänd hjärnforskare, inte minst på barn och ungdomar. Om han får stoppa in ett enda meddelande i en flaskpost skulle det stå:”Try to build in as much physical activity into your life as possible”. 

Det finns mängder av anledningar att röra på sig regelbundet. Jag träffade Dr Hillman i Köpenhamn 2020 och intervjun med frågor om bevis, orsakssamband, kvantitet, intensitet mm är publicerad nationellt i Sverige.

Jag kan rekommendera podcasten från 2021 med Dr Hillman. De samtalar bland annat om hur fysisk aktivitet, hälsa och fetma påverkar hjärnans tankemässiga förmåga och hjärnhälsa.

Vill du veta mer? Kontak arne.kastenbom@gmail.com.



Länk till podcasten.

onsdag 17 mars 2021

Statistik: Unga rör på sig mindre än någonsin.

Nu börjar fjärde vågen rulla in med studier och rapporter som visar nedslående siffror på ungas fysiska aktivitet. Vill du starta upp en process på din arbetsplats? Kontakta arne.kastenbom@gmail.com för en offert. 


tisdag 2 mars 2021

Den fjärde vågen är på väg.

Inte helt oväntat visar nya studier att ungdomar rör på sig mindre när de har distansundervisning. De som rörde sig minst innan pandemin rör sig troligen knappt alls. Den fysiska och psykiska ohälsan kommer som en fjärde våg efter att alla vaccinerats. Det kommer nya rubriker och löpsedlar och det viktiga hälsofrämjande arbetet kommer att lyftas fram på skolor och företag. Vänta inte utan agera redan idag. 

Även om bloggandet legat nere under pandemin så har arbetet fortsatt bland annat genom en utbildning i processledarskap. Hur startar ni en hållbar process på ert företag eller skola?

Tveka inte att kontakta mig för en föreläsning, fortbildning, workshop eller ett djupare processarbete.

Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com







fredag 27 november 2020

Resan fortsätter! Boka utbildning, kurser och föreläsningar.

Bloggandet ligger på sparlåga under en tid trots flera stora nyheter om hur hälsosamma vanor påverkar vår hjärna och våra tankemässiga förmågor. Orsakssamband är den största och viktigaste nyheten som kommit sen allt startade. Få verkar förstå hur viktigt detta är. Eller är det okunskap? 

Säger WHOs nya riktlinjer 2020 något om sambandet mellan rörelse, hjärnan och tankemässiga funktioner hos barn och ungdomar? Javisst. 

”In children and adolescents, physical activity improves:

- cognitive outcomes (academic performance, executive function)

- mental health (reduced symptoms of depression)”.

Boka utbildning, kurser och föreläsningar som bygger på vetenskap. PULS+ samverkar med de internationellt bästa forskarna. Bygg er verksamhet på rätt grunder. Låt er inte luras av halvsanningar, populärvetenskap, myter och ovetenskap. Det slår snabbt tillbaka och förstör det goda arbete ni lägger ner. Det finns inga quick fix och mirakelkurer för inlärning, men det finns väldigt mycket att vinna. 

PULS+ presenterar den senaste hjärnforskningen. Var sitter hjärnans flaskhals för framgångsrikt tänkande? Vad kan man påverka? Vad ska man välja att arbeta med? Varför väljer ni det? Hur?

Hälsofrämjande arbete bygger på de tre stora hälsofaktorerna fysisk aktivitet, sömn och kost. För djupare kunskaper så måste man förstå hur de olika bitarna hänger ihop och hur de påverkar varandra. Framtidens ställer högre krav på olika förmågor. Det är viktigt för alla att förstå hur omvärlden utvecklas och vilka krav det ställer på elever, medarbetare, chefer mm.

Ett bra utvecklingsarbete är hållbart över tid. Det bygger inte på enskilda eldsjälar utan genomsyrar arbetsplatsens kultur. Det finns inga quick fix. Utvecklingsarbete ska bygga på vetenskap och erfarenheter. Det ska väcka nyfikenhet, sprida kamratskap och glädje, ge ökad studiero, inspirera och locka unga som gamla att utmana sina egna gränser.

PULS+ är spetsutbildad för att starta och leda processer i olika verksamheter.

Vill du veta mer?

Sök runt bland hundratals inlägg på bloggen och skapa dig en bra bild om vad PULS+ står för. Om du har frågor eller vill boka utbildning mm så kontaktar du arne.kastenbom@gmail.com.


Hur många skolor har genomfört en vetenskaplig studie om hur fysisk aktivitet påverkar koncentration, arbetsminne och inlärning? Svaret kan ni nog lista ut. Egna utvärderingar och så kallade mätningar kan applåderas men bör tas med en stor stor nypa salt. Dessa kan inspirera men är värdelösa i övrigt. Om det låter för bra för att vara sant så är det ofta det. Bygg ert arbete på rätt grund. Duktiga forskare har ofta svårt att nå ut med sitt budskap. PULS+ har ett ben i vardera värld. Många föreläsare jobbar inte längre i verkligheten och tappar fort kontakten med vad som fungerar. Det är lätt att prata om det. Men i vår värld så är det handling som räknas. Det är vår styrka.


fredag 16 oktober 2020

Hillmans intervju sprider sig nationellt.

Intervjun med en av världens högst ansedda forskare när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och barn och ungdomars växande hjärna publiceras idag nationellt.

Varför fråga forskare som inte är pålästa? 
Varför fråga forskare i pedagogik om den vetenskapliga grunden i kognitiv neurovetenskap?
Är det inte lika bra att fråga de som kan? Sagt och gjort.
I intervjun säger Hillman bland annat att skeptikerna inte har läst litteraturen. De har fel.
Han säger även att det finns kausala orsakssamband. Få fattar hur avgörande detta faktiskt är. 
Det borde välta kiosker och orsaka laviner av diskussioner.
Det har stort nyhetsvärde.




onsdag 30 september 2020

Framgångsrikt tänkande.

 



Skola, företag, förening, organisation, förvaltning eller universitet?
Boka utbildning och föreläsningar.

Vad säger den samlade forskningen?
Optimera din hjärna och 
utveckla strategier för framgångsrikt tänkande.

Bloggen har nästan 400,000 besökare. 
Bloggen är mindre aktiv för tillfället. Boka en föreläsningen om det senaste och bästa.
Bloggen besöks trots det av många läsare varje dag. Tusen tack alla läsare! 

Det finns mycket att läsa på bloggen. 
Det publiceras nya studier i rasande takt. Det som var aktuellt för ett par år sen har förändrats.

Några exempel: 
Fysisk aktivitet förbättrar mående och kognition hos unga, särskilt viktigt att rikta insatser mot barn och ungdomar som inte rör på sig. Det är resultatet av en färsk sammanslagning av 16 studier. 
Covid19-pandemin ger långtgående följder på flera sätt. Det ligger en tickande inaktivitets- och ohälsobomb under ytan. Ny forskning visar hur olika typer av fysiska aktiviteter påverkar hjärnan på olika sätt. The body-brain connection beskriver hur allt hänger ihop. Det du gör och inte gör påverkar både kropp och hjärna.
Hälsoklyftorna i samhället växer. Samtligt finns det tydliga samband mellan hälsa och inlärning.

Det är dags nu.
Starta en aktiv, hållbar och hälsosam process på din arbetsplats.
Tveka inte kontakta arne.kastenbom@gmail.com.

måndag 31 augusti 2020

Dr Hillman: The sceptic people haven’t read the literature. They´re wrong.

Exklusivt möte med en av världens största experter på den växande hjärnan.

Jag hade förmånen att få träffa en ödmjuk Dr Charles Hillman i Köpenhamn i våras. Intervjun publiceras nu på Pedagogsajten och i andra medier. Det han säger har ett stort nyhetsvärde.

Det Dr Hillman säger om orsakssambanden, dvs de kausala sambanden om orsak och verkan, är mycket intressant och kommer att ge ringar på vattnet i Sverige och andra länder. Det kommer att diskuteras och följas upp. ”The sceptic people haven’t read the literature. They´re wrong. There is a solid amount of causal data out there in children, older adults, and the non-human animal literature such as rodents. Anyone who doesn’t know it or is arguing against it, they should come and find me and I´ll send them a volume of literature they could read and decide themselves. There is causal data from easily a hundred studies in the literature across animals and humans, acute exercise responses, chronic participation in physical activity, and several other areas.”

Dr Hillman är en hjärnforskare av högsta rang. När du läser om hur fysisk aktivitet påverkar barn, ungdomars och vuxnas hjärnor så är det oundvikligt att inte läsa om Dr Hillmans forskning. Han har publicerat flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen och det är fantastiskt att ha en av världens största experter i mitt nätverk. Det öppnar i sin tur upp dörrar till andra duktiga personer.

Kritiker och skeptiker uttalar sig ofta utan att vara tillräckligt pålästa. De pratar bl.a. om orsakssamband och studier på ett fåtal interventioner. Media sprider deras åsikter och sår frön av osäkerhet. Forskare i andra områden uttalar sig tvärsäkert om ämnen de inte kan. Vem ska man tro på? Svaret är enkelt. Man frågar experterna om det vetenskapliga stödet. Skolan och andra verksamheter ska inte bygga på magkänsla från så kallade förståsigpåare utan på tung forskning och vetenskaplig grund. Den ska heller inte vila på populärvetenskap och myter på sociala medier eller förtag som skor sig på det.

Vill du veta mer om hur motion och träning stärker din hjärna? Boka utbildning och konferens via arne.kastenbom@gmail.com. Är du intresserad av att bjuda in Dr Hillman som föreläsare eller följa upp intervjun i nationell media så förmedlar jag gärna kontakt.

Läs hela intervjun här.



Följ PULS+ och ta del av det senaste om hur träning och motion stärker hjärnhälsa och de tankemässiga förmågorna.

lördag 29 augusti 2020

Skärmgenerationen.

SVT och Vetenskapens värld visar ett avsnitt som heter Skärmgenerationen den 6/9. 

”Smarta mobiler, surfplattor, datorer och spelkonsoler - skärmarna tar allt större plats i våra dagliga liv. Hur påverkas vuxna och barn av detta nya sätt att leva? Kan vårt ständiga stirrande på skärmar vara skadligt för ungas utveckling? Kan det till och med vara skadligt för våra hjärnor?”

41 metaanalyser och systematiska översikter visar att fysisk aktivitet kan stärka akademisk prestation.

En översikt av 41 metaanalyser och systematiska översikter visar att fysisk aktivitet inte försämrar barn och ungdomars akademiska prestation i skolåldern utan kan faktiskt stärka det.

Rekommenderar som vanligt att man läser hela studien.


tisdag 18 augusti 2020

Ny podcast om konditionsträning.

Jag har inte hunnit lyssna på avsnittet men man utlovar  flera avsnitt med gäster och pratar om konditionsträning, kost, forskning mm.



måndag 17 augusti 2020

Dr Hillman i Washington Post.

Det är fantastiskt att ha Dr Hillman i mitt nätverk. 

Jag träffade en ödmjuk Hillman i Köpenhamn i våras och min intervju med honom publiceras om ett par veckor. Här uttalar han sig i Washington Post. Viss skillnad, men iallafall. 

”Aerobic exercise, Hillman says, helps kids focus their attention during demanding tasks — such as their online lessons at the dining room table with family members milling about — and helps them tune out distractions. This focus allows them to process information more quickly, he says...”

https://www.washingtonpost.com/health/exercise-breaks-help-kids-with-adhd-learn/2020/08/14/57f41e94-cc2f-11ea-bc6a-6841b28d9093_story.html

lördag 15 augusti 2020

Del av hjärnan vaken när du sover.

Det går inte att prata om hälsa, välmående och inlärning utan att prata om sömn. Samtidigt som alltfler upplever sömnproblem så har forskningen i det närmaste exploderat de senaste fem åren. SVT publicerar idag ett inslag om att en del av hjärnan sover och en annan kan vara vaken.

Vill du boka en föreläsning om hur fysisk aktivitet och sömn påverkar hjärnhälsa så kontaktar du Arne.kastenbom@gmail.com.

Se inslaget på SVT här.

Det finns fler inslag med professorn på SVT. Här ett om att många som lider av sömnproblem är högpresterande.

Mer om sömn i Vetenskapens Värld på måndag 17 augusti 20.00 i SVT2.

onsdag 5 augusti 2020

Senarelägg skoltiderna - nu!

PULS+ skriver ofta om sömn och andra livsstilsvanor som påverkar vår hälsa, välmående och inlärning. Jag har haft kontakta med Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid 
Lunds universitet sen 2015 och vi deltog i konkreta möten med bl.a. Dr Kelly från Oxfords universitet om bla later schoolstarts. Vår rektor tyckte det var intressant men av olika anledningar kunde vi inte delta i det forskningsprojektet. Forskning kring sömn kopplat till vår hjärnhälsa och inlärning har exploderat de senaste fem åren. Om du inte hängt med i den forskningen så bokar du en föreläsning via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Läs doktor Tekes debattinlägg nedan.

Hälsotrenden bland ungdomar ökar.

”Ungdomars intresse för hälsofrågor ökar. Samtidigt minskar föreningsidrottandet.
– Det finns en hälsotrend bland unga som idrottsrörelsen inte har lyckats ta vara på. Föreningar som vill växa borde ordna mer verksamhet för ungdomar som inte gillar att tävla, säger forskaren Johan R Norberg.” Läs mer här.

Sit less, move more.

tisdag 4 augusti 2020

David Sladkey (Mr Brainbreaks) får pris av Vita huset!

Matematikläraren David Sladkey, som jag besökt i Naperville Illinois USA har fått utmärkelse av Vita huset. David har besökt mig i Sverige och jag har lärt mig mycket av hans arbete. Han har utvecklat konceptet med brainbreaks som spritt sig runt om i världen. Men det är så mycket mer än enkla aktivitetsövningar. Jag fick följa honom en hel dag i klassrummet och jag sa redan då att det var det bästa jag sett under alla år som lärare och elev. Vilken begåvning. Så skicklig.

onsdag 22 juli 2020

Bara 40% av amerikanska ungdomar har en god kondition.

Kondition (kardiorespiratorisk) är en viktig markör för fysisk och mental hälsa och akademisk prestation hos ungdomar. 
Bara 40% av amerikanska ungdomar har en god kondition enligt en studie gjord av American heart association. Trenden håller tyvärr i sig.

Rörelse är bra. Pulsträning är bra.

torsdag 16 juli 2020

Bra ny forskning från 2019.

En av våra bästa forskare är Ulf Ekelund. Hans senaste forskning sammanfattas i följande filmklipp. 
Värd att spridas. Värt att röra på sig av många anledningar.



fredag 10 juli 2020

Ny förklaring till motionens nytta för hjärnan.

Forskarna i studien säger att fysisk aktivitet har unika effekter. Det finns ingen tablett eller medicin i världen som kan mäta sig med rörelse, motion och träning.
Sveriges Radio berättar om att den nya studien visar på ett protein som påverkat minnet och hjärnans åldrande.
Läs mer här.

tisdag 23 juni 2020

Ny studie: Pulsträning kan förbättra ungdomars sömnkvalitet.

Intressant tysk studie på ungdomar. Det finns inte så många. Regelbunden pulsträning, dvs i medel- och hög intensitet, har samband med sömnkvalitet följande natt.
Moderate to vigorous physical activity is associated with sleep quality in adolescents.

måndag 22 juni 2020

The science behind brain breaks.

PULS+ brinner för mer rörelse. Brain breaks är ett bra exempel på hur man kan integrera mer rörelse under skoldagen. Jag har besökt David Sladkey dvs Mr Brain Break. 
Det ska vara enkelt, roligt och meningsfullt. Låt hjärtat och hjärnan vara med. Filmen från Edutopia kan inspirera. De pratar kanske inte så mycket om vetenskapen bakom brain breaks som de utlovar, men jag kan lova att PULS+ kommer att publicera vetenskapliga bevis när skolorna startat i höst. Det är bevis som kommer att uppmärksammas på högsta nivå.
Kom ihåg att det inte finns några enkla genvägar och mirakelmetoder. Skolan ska inte styras av trender och myter. Följ PULS+ och få del av den vetenskap som verkligen betyder något. 
Följ länken för att se videon från Edutopia, som har mycket mycket läsvärt på sin sida.

lördag 20 juni 2020

Ett enda träningspass påverkar 9815 molekyler i blodet.

Det händer mycket i kropp och knopp under och efter ett enda träningspass. En ny amerikansk studie på vuxna visar hur fysisk aktivitet påverkar tusentals ämnen, närmare bestämt 9,815 molekyler av 17,662. Allt från immunförsvar och metabolism till aptit påverkades. Ny teknik ger nya möjligheter att visa hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa. Det finns som vanligt individuella skillnader.
“It’s beautiful music,” he says, “and it’s yours.” (Dr Snyder om träning).
Det finns tusentals anledningar att bryta stillasittandet. 
Det är slut på dåliga ursäkter. 
Sit less, move more!

Läs mer nedan.

tisdag 26 maj 2020

PULS+ & PULSSTUDIEN 2014-2020


Arne Kastenbom
Förstelärare
PULS+ och PULSSTUDIEN

Läs mer om mitt utvecklingsarbete om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnan.

* Sydsvenskan 2015, Pulsträning ska höja matteresultaten: https://www.sydsvenskan.se/2015-12-14/pulstraning-ska-hoja-matteresultaten


* Vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa på Pedagogsajten Familjen Helsingborg: https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/vetenskapligt-stod-for-fysisk-aktivitet/

* Pulsstudien i tidskiften Idrottsläraren nr 6 2019: http://pulsplusprojektet.blogspot.com/2020/05/tidskriften-idrottslararen.html?m=1

* Konferenserna med Anders Hansens Hjärnstark 2016 (https://youtu.be/az_JCxuXV6U)
och Paul Zientarski 2018 på Dunkers Kulturhus Helsingborg (https://www.hd.se/2018-08-15/han-ar-amerikanen-som-ska-fa-eleverna-i-helsingborg-att-hoja).

* Pulsstudien abstract, Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen: https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-3-2019/effekten-av-fysisk-aktivitet-i-matematikundervisningen/


* Pulsstudien i Skolvärlden 16/12 2020, 

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet. https://skolvarlden.se/artiklar/ny-studie-battre-koncentration-med-pulshojande-aktivitet



* Jag har en stort nationellt och internationellt nätverk med tex forskare på högsta internationella nivå. En längre intervju med Dr Charles Hillman publiceras under hösten 2020. 

* Studiebesök i Naperville Central High School, USA, hos min mentor Paul Zientarski mars 2017 och David ”Mr Brain Break”
Sladkey.

* De tidiga pilotstudierna Puls+ visar att medel- och högintensiv pulshöjande aktivitet förbättrar elevernas koncentrationsförmåga. Puls+ visar även viss förbättringar på problemlösningsförmågan i matematik.

OBS! Boka skräddarsydda föreläsningar, kurser och utbildningar om framgångsrikt tänkande för såväl unga som gamla via arne.kastenbom@gmail.com.
PULS+ har inspirerat skolor, företag, förvaltningar, högskolor, universitet, elevhälsa, föreningar, organisationer och politiker att utveckla hälsofrämjande åtgärder för bättre hjärnhälsa sen 2014. PULS+ föreläser både nationellt och internationellt.

Kommer bättre skannad reportage.

måndag 25 maj 2020

Are There Effective Interventions to Increase Physical Activity in Children and Young People?

En ny systematisk översikt undersöker om rörelseinterventioner i skolan ökar den fysiska aktiviteten. Det finns få bra interventioner och det behövs generellt fler bra studier. Forskare plockar ofta fram dessa studier för att kritisera och ifrågasätta mer fysisk aktivitet i skolan. Det är bra. Faktiskt. Det behövs för att ge en nyanserad bild och skärpa utvecklingsarbetet så att det ger optimal effekt. PULS+ upprepar år efter år att ”it takes a village to raise a child” och det gäller i synnerhet när vi pratar om hälsosamma och aktiva livsstilsvanor.

Resultaten visade att åtta metaanalyser erhöll en liten ökning av den fysiska aktivitetsnivån, varav fem genomfördes i skolan, två i familjen och en i samhället.
De flesta lovande program hade följande egenskaper:

  • inkluderade fysisk aktivitet i skolplanen, 
  • långsiktiga interventioner
  • involverade lärare
  • hade stöd från familjer.

”Most promising programs had the following characteristics: included physical activity in the school curriculum, were long-term interventions, involved teachers and had the support of families.”

Låt barnen få röra på sig mer i skolan Carolina Klüft: Politikerna måste fatta de beslut som krävs nu.

Carolina Klüft och Generation Pep skriver en debattartikel i Aftonbladet där de kräver att politiker måste ta beslut om mer rörelse och idrottsundervisning. Upp och hoppa alla politiker!

En anledning till att PULS+ redan 2014 startade med ambitiösa mätningar var att ruska om alla politiker, beslutsfattare och skolledare och få dom medvetna om vikten av fysisk aktivitet och andra hälsosamma vanor.

Läs debattartikeln här.

fredag 22 maj 2020

Missa inte gratis föreläsningar på webben.

Saknar du konferenser, föreläsningar mm?
ChargedUp Education erbjuder gratis föreläsningar med 29 (!) olika experter. Du kan se dem i efterhand (upp till 14 dagar). Själv tänker jag se Mike Kuczalas
The Kinesthetic Classroom: Teaching and Learning through Movement.
Bra fortbildning i dessa märkliga coronatider.

Ny studie: Skolbarn i Sverige rör sig för lite. Sverige är sämst i klassen.

WHO publicerar idag sin studie om skolbarns hälsovanor. Det som sticker ut är just stillasittandet/fysisk inaktivitet bland skolbarn.Resultatet är inget nytt, men bekräftar att en lång trend av för lite rörelse håller i sig.
Frågan är inte om det kommer att se ännu värre ut i framtiden med tanke på Corona, social distansering osv?

Folkhälsomyndigheten: ”Resultatet visar att Sverige hamnar i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga rör sig minst 60 minuter om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet, jämfört med genomsnittet för alla deltagande länder på 16 respektive 23 procent.
– Fysisk aktivitet är viktigt både för den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt under uppväxtåren när vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar motorik och rörelseförmåga. Hela samhället behöver arbeta för att öka den fysiska aktiviteten bland skolbarn, säger Marita Friberg, utredare vid Folkhälsomyndigheten.”


tisdag 19 maj 2020

Ny svensk studie visar att daglig rörelse och rörelsepauser minskar risken för nedstämdhet och oro.

Bryt stillasittandet var 30:e minut. På jobbet med framförallt på fritiden. Det ger inte bara effekter på metabola faktorer som blodsockernivå och inflammation, utan minskar risken för mental ohälsa. Studien visar att ge kan ge stora effekter.

”Sambandet mellan stillasittande och upplevd nedstämdhet, oro och ångest har undersökts i två tvärsnittsstudier vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Karolinska institutet. För medan kopplingen mellan inaktivitet och sjukdomar som kärlkramp och åldersdiabetes är väl belagd, är det mindre utforskat hur psyket påverkas.

Båda studierna är baserade på uppgifter om vanor och mående från tiotusentals män och kvinnor i åldern 18–74 år i samband med att de gjort en hälsoprofilbedömning genom företagshälsovården. Forskarna ville bland annat veta om det har betydelse var stillasittandet sker – på jobbet eller hemma. Och det har det, visade resultaten i den första studien. Kopplingen mellan mycket stillasittande på jobbet och att ofta känna oro eller nedstämdhet var svag. Däremot var risken att ofta känna så tre gånger så hög för dem som tillbringade mycket av fritiden i soffan eller fåtöljen. Sambandet var tydligt även med hänsyn tagen till sådant som övervikt, motionerande och rökning.”

Ny rapport: Minskad fysisk aktivitet under pandemin kan få hälsokonsekvenser.

Folkhälsoguiden Region Stockholm skriver om en ny rapport som visar att minskad fysisk aktivitet under pandemin kan få hälsokonsekvenser. 
Daglig rörelse och tex regelbunden konditionsträning har många positiva hälsoeffekter. Inte minst på immunförsvar inkl mindre risk att insjukna i influensa och lunginflammation.

PULS+ har tidigare skrivit om pandemins effekter på folkhälsan. Stora förändringar i livsstil kommer att ge effekter på fysisk, social och mental hälsa.


söndag 17 maj 2020

WHOs kampanj Walk The Talk pågår.

WHO betonar vikten av fysisk aktivitet och kampanjen Walk The Talk pågår i helgen. Prova på olika virtuella rörelsepass och lyssna vad experterna berättar. Dela och sprid. Upp och hoppa Sverige!
Lyssna tex på Tedros Ghebreyesus, generalsekreterare för WHO, om vikten av mental hälsa under pågående pandemi.

lördag 16 maj 2020

Professor Art Kramer på SVT: Så mycket smartare blir du av träning.

När man läser om fysisk aktivitet kopplat till hjärnans tankemässiga förmågor så är det oundvikligt att läsa om Arthur Kramer och Charles Hillman. Deras forskning har väldigt stor betydelse.
Det är några år sedan som jag var i kontakt med Art Kramer angående en ny stor studie om fysisk aktivitet och hjärnhälsa hos äldre. Jag visste att SVT besökt honom nyligen och nu publicerar SVT ett reportage med honom. Äntligen!
Blodflödet till hjärnan ökar, vilket förbättrar kopplingarna mellan olika delar, säger han. Dessutom påverkas hjärnans struktur så att delar som kopplas till problemlösning blir större”, säger professor Kramer.

PULS+ genomförde en pilotprojekt 2015 där vi ville se om pulsträning påverkade problemlösningsförmågan på matematiken, och professor Kramers forskning var en av de stora inspirationskällorna. För den som är ny, så fanns det knappt några pulsprojekt i Sverige på den tiden och PULS+ var en av pionjärerna som drivit det här från början.

PULS+ exklusiva intervju med professor Hillman kommer att publiceras i samband med skolstarten i höst. Han ger en del viktiga och oväntat tydliga svar som är värda att dela. De internationella forskarna ligger längre fram och det är självklart att fråga de som har störst kunskap.

torsdag 7 maj 2020

Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

tisdag 5 maj 2020

Det lönar sig att träna motorik och koordination som barn, enligt ny brittisk studie.

En ny studie visar att motorik- och koordinationsträning som barn har lägre dödlighet flera decennier senare. Det är ingen nyhet att det är viktigt att låta barn röra på dig och träna sin motorik. Det kan ge större vinster än de flesta tror.
”The results of this cohort study suggest that childhood motor coordination is associated with lower mortality up to middle-age”.


onsdag 22 april 2020

Svenska Läkaresällskapet: ”Nationell kraftsamling för ungas psykiska hälsa”

Ungas psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av flera olika faktorer som tex socioekonomiska strukturer, psykosocial uppväxtmiljö, livsstilsfaktorer, tillgång till samhällets hälsofrämjande insatser samt individens biologiska faktorer och samspelet mellan dessa och miljön. Ålder och mognad spelar en viktig roll. Vad som främjar psykisk hälsa kan vara olika i olika åldersgrupper.

När Läkaresällskapets arbetsgrupp avgränsar deras arbete så väljer de att arbeta med hälsofrämjande livsstilsfaktorer, ha fokus på åldersgruppen 6-19 år samt förebyggande insatser. Kloka val som alla skolor bör arbeta med kontinuerligt. Hur ser det ut i verkligheten? Skolor prioriterat kunskap i första hand. Hälsa kommer tyvärr långt ner på de flesta.

Folkhälsomyndighetens (FOHM) återkommande enkätundersökningar “Skolbarns
hälsovanor” har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.
HBSC genomför motsvarande undersökning internationellt.

Folkhälsomyndighetens enkäter visar att:
• ”Psykisk ohälsa” eller mer specifikt psykosomatiska stressymptom som ont i magen/huvudet, svårt att sova och allmän oro har ökat kraftigt med en topp vid 15 års ålder.
• Psykosomatiska stressymptomen ligger bland de lägsta i Europa hos 6-8 åringar men bland de högsta i Europa hos 13-15 åringar
• Fysisk aktivitet har minskat kraftigt
• Skärmtiden har ökat kraftigt
• Skolstressen har ökat och tydligast efter nya läroplanen 2010
• Trivseln i skolan är fortfarande hög
• Frekvensen skolmobbing är lägst i Europa.

Ungas livsstilsförändringar betonas. I första hand otillräcklig fysisk aktivitet ofta i kombination med hög skärmtid vilket även påverkar sömn och sömnkvalitet. Många elever och vårdnadshavare vittnar om ond cirkel av sämre uthållighet trötthet koncentrationsproblem och ibland felaktiga attityder till skolgång och inlärning.

Den stress i skolan som så många upplever har enligt Folkhälsomyndighetens ett samband med betygssystemet i den senaste läroplanen. Otydliga och oklara kunskaps- och betygskrav gör att alldeles för många elever misslyckas vilket leder till dålig självkänsla och psykiska stressymptom.

Öka kunskap om psykisk hälsa och förebyggande/hälsofrämjande åtgärder.
1. Fysisk aktivitet - effekter på psykisk hälsa och kognitiva förmågor
2. Skärmtid (tid ägnad åt sociala medier/dataspel)
3. Livskunskap - hjälp till ungdomar att stärka självkänsla/hantera stress o motgångar
4. Skolmiljö och kunskapskrav
5. Tidig identifiering av unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa
6. Samverkan mellan elevhälsa – professioner i hälso/sjukvård – forskning kring ungas
utveckling och hälsa.

Läkaresällskapet vill dessutom att arbetet ska bedrivas på vetenskaplig grund. Precis vad PULS+ propagerat för under lång tid.
Jag ser redan oroväckande signaler av ökad psykisk ohälsa i mitt dagliga arbete med ungdomar under Coronapandemin. Distansundervisning, lavinartad försämring av livsstilsvanor, stillasittande, enorm skärmtid, sömnproblem mm resulterar garanterat i ökad ohälsa. Det skulle inte förvåna mig om det kommer en tsunami av psykisk ohälsa bakom hörnet.
PULS+ arbetar ute i verkligheten och bygger broar till gedigen forskning.
Boka föreläsningar för er personal, era elever och föräldrar och kickstarta hösten för bättre hälsa, välmående och inlärning.
PULS+ mest uppskattade utbildnings- och föreläsningspaket heter Move & Think och är utformade efter de olika målgrupperna. Det bygger på de senaste 30 årens kognitionsforskning och har gett fina resultat på olika håll i Sverige och Danmark.
Unikt är att PULS+ kan redogöra för det aktuella forskningsläget. Det finns starka kausala samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat enligt internationell forskning. I Sverige råder delade meningar. PULS+ kan som första aktör redogöra för det.







måndag 13 april 2020

April 2020: Ny svensk studie visar att 57% av pojkar och 77% av flickorna rör på sig för lite!

En ny svensk studie bekräftar tidigare studier som visat att ungdomar inte når de nationella rekommendationerna för daglig rörelse. Trenden av stillasittande och inaktivitet håller i sig. Precis som tidigare är det tonårsflickorna som rör på sig minst. 


Results: A total of 3477 adolescents participated in the study, and 2419 (73%) had at least 3 days of valid accelerometer data. The results showed that 43% of boys and 23% of girls reached the recommendation of 60 minutes of daily moderate‐to‐vigorous physical activity. Boys were more physically active than girls in all age groups. Girls with high socioeconomic status were more physically active than girls with low socioeconomic status (P < .001), and this difference was not found in boys.

Conclusion: The majority of Swedish adolescents did not reach the physical activity recommendation, and boys were more active than girls. Effective strategies to increase physical activity, especially among girls with low socioeconomic status, are urgently needed.

lördag 4 april 2020

Forskare varnar för massiv ökning av stillasittande

Örjan Ekblom, GIH, varnar för stillasittandet och snabbt ändrade vanor pga coronapandemin.
– Mycket av vår fysiska aktivitet varje dag är saker som vi inte tänker på. De försvinner nu och i och med att de är omedvetna i vardagen märker man inte heller att de försvinner, säger Örjan Ekblom till TT.
– Jag kan inte komma på något annat tillfälle där en förändring av vanorna har skett så här brett tidigare.
Ett par dagar eller en vecka utan träning är normalt sett ingen större fara. Men i och med att många redan före coronautbrottet var för stillasittande kan en motionsminskning under flera månader få stora konsekvenser, enligt Örjan Ekblom.
Han tar folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och psykisk ohälsa som exempel.
– Risken är att vi får ett inflöde av personer till de här riskgrupperna. Har vi stora grupper som får en liten, liten förändring nedåt kommer det att resultera i väldigt mycket sjukdom.
Lyckligtvis är det relativt enkelt att motverka riskerna. Man behöver varken springa långt eller lyfta tungt för att hålla kroppen i gång. I stället kan det vara minst lika bra med en vanlig promenad.

Läs hela reportaget här.

måndag 30 mars 2020

Ökad psykisk ohälsa i coronas spår.

30/3: Den massiva rapporteringen om CVID19, isolering, social distansering, distansarbete och oro ger många effekter. Sömnproblem, mycket stillasittande, mer skärmtid och ångest kan ge många negativa hälsoeffekter. Psykiatrikern och överläkaren Anders Hansen har redan uppmärksammat problemet med ökad psykisk ohälsa.
Jag kan intyga att flera distansarbetande elever redan uppger att de har stora sömnproblem.


En ny studie, på tonåringar, visar att en timmes daglig medel- och högintensivt fysiskt aktivitet ger bättre studieresultat.
Man kan inte stillatigande titta på när unga och gamlas hälsa kraschar, utan det är viktigt att agera NU.

31/3: Ångest och depression ökade kraftigt i Storbritannien efter att premiärminister Boris Johnson tillkännagav att samhället skulle stängas ned, enligt en studie gjord vid University of Sheffield och Ulster University, rapporterar The Guardian. Ökningen var starkast dagen efter tillkännagivandet och minskade sedan något. Hårdast drabbade var de under 35, stadsbor, de som levde ensamma eller med barn, hade låg inkomst och/eller andra sjukdomar. Studien gjordes på 2 000 personer. 
- Det kan påverka landets möjligheter att gå tillbaka till normalläget. Om många människor får psykiska problem kommer det bli svårare när pandemin är över, säger Richard Bentall, ledare för forskargruppen.

1 april: ”Redan nu rustar nätpsykologerna för en andra pandemi. Anledningen: virusutbrottets efterdyningar kommer leda till psykologiska problem för massvis med människor. ”Det är en minst lika viktig mobilisering”, säger Rickard Lagerqvist från Mindler.” Läs mer.

lördag 21 mars 2020

Intervjun med Dr Hillman.

Pga av coronapandemin och dess enorma effekter så skjuter vi upp publiceringen av intervjun med Dr  Charles Hillman tills det lugnat ner sig. Dr Hillman var väldigt tydlig, vilket kommer att överraska många.
Det vore synd att publicera det idag, då det hade drunknat i rapporteringen av pandemin. Håll ut och ta hand om dig.

onsdag 18 mars 2020

Spanska råd till alla instängda distansarbetare.

Många som distansarbetar kan bli stillasittande och passiva under lång tid. I Spanien uppmärksammar man vikten av att röra på sig. En enkel tumregel är att bryta stillasittandet varje halvtimme och se till att få upp pulsen ute i skog och mark några gånger i veckan.
How to protect your physical health while working from home during Spain’s coronavirus lockdown.
Poor posture and spending too much time seated can lead to problems in the cervical and lumbar areas, but these can be avoided with stretches and exercise. Läs reportaget i spanska El Pais här.

söndag 15 mars 2020

Odla dina intressen.

Vi behöver göra annat än att oroa oss för Coronavirus, börskrasch och karantäner. Folk arbetar hemifrån och vårt dagliga liv begränsas. Bryt stillasittandet, minska skärmtid, ta en runda i dagsljuset,  träna hemma, lyssna på en positiv podcast, läs den där intressanta boken som ligger i bokhyllan, umgås med dina barn, ring dina gamla föräldrar och odla dina intressen.

Många frågar efter intervjun med Charles Hillman. Det har varit mycket annat som tagit tid den senaste veckan men det kommer att publiceras under våren.

måndag 9 mars 2020

Fler anledningar att minska stillasittandet hos barn.

Move more, sitt less and start younger. Det stämmer verkligen. En ny chilensk studie på 8-10 åringar visar att för mycket stillasittande (läs fysisk inaktivitet) motverkar de positiva effekterna av pulshöjande aktiviteter. Det finns all anledning att röra på sig mer under hela skoldagen!

CONCLUSIONS: The effect of physical activity on blood pressure could disappear in children with excessive sedentary time, which highlights the need to reduce total levels of sedentary time in the day-to-day life of young people in and out of schools.

onsdag 4 mars 2020

Folkhälsomyndigheten: Övervikt och fetma ökar i de flesta åldrar.

Övervikt och fetma har fördubblats och ökar även bland barn. Var 5:e 6-9 åring är överviktig eller fet! Bland äldre skolungdomar har det fördubblats.
Hur bromsar vi utvecklingen?
Samhället behöver utformas så det främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla, säger Folkhälsomyndigheten.

PULS+ fortsätter kämpa för att bryta stillasittandet och bygga in mer varierad rörelse, hälsosam mat och bra sömn. Det ger stora hälsovinster och en god hjärnhälsa.
Läs rapporten här.



tisdag 3 mars 2020

7-12 åringar, särkilt flickor, rör på sig för lite och för lågintensivt enligt ny studie. Inför mer puls och aktivitet i skolan nu.

Inget nytt egentligen, men studien bekräftar det vi sett alltför länge. Pulsträning behövs och är viktigt av många olika anledningar. Studien visar att elever, 7-12 år, är mycket stillasittande och tillbringar lite av sin tid i skolan i medel- och högintensivt arbete, särskilt flickor. Sitt less, Move more, Start younger!!

Conclusion: Our findings suggest that children are highly sedentary and spend little of their time in school in MVPA, especially girls. Routine breaks in school elicit increases in light PA and MVPA. Future work should consider the use of more active breaks within school time to encourage PA and reduce ST.

söndag 1 mars 2020

Ny metaanalys och översikt visar att god kondition har positivt samband med studieresultat hos barn och ungdomar.

Pysical Activity, Health and Exercise

Aerobic fitness and academic achievement: A systematic review and meta-analysis



Professor Charles Hillman, som jag träffade för ett par dagar sedan, är en av författarna till metaanalysen som visar att god kondition hos barn och ungdomar har positivt samband med studieresultat.

”Cardiorespiratory fitness is positively associated with academic achievement. Associations were dependent on demographic and aerobic fitness test characteristics, being stronger in boys than in girls, and in children than in adolescents”.

Experter framför ofta kritik på bristen på kausala samband i liknande rapporter.
Det finns tyvärr en stor okunskap bland våra forskare och så kallade experter. Mycket mer om det här under våren.

Läs metaanalysen och översikten här.

torsdag 27 februari 2020

Fantastisk konferens i Köpenhamn idag och långt möte med en av världens absolut bästa hjärnforskare.

Äntligen! Efter flera års kontakt med professor Charles Hillman, USA, så fick jag till slut möjlighet att lyssna på honom på konferensen i Köpenhamn. Jag hade bokat in ett möte med honom som varade över en timme. Vi fick många intressant och oväntat tydliga svar, som jag kommer att sprida till alla som arbetar med barn och ungdomar.
Så det kommer bra information som ger politiker, beslutsfattare och skolor råg i ryggen att börja eller fortsätta arbeta med fysisk aktivitet kopplat till hjärnhälsa.
Det bästa kommer att publiceras här och på en digital plattform för kollegialt lärande i Sverige. Vill du få del av hela bilden, så bokar du skräddarsydda föreläsningar via arne.kastenbom@gmail.com.

Konferensen i Köpenhamn höll högsta klass, och var den bästa jag varit på. Och jag har varit på många. Temat var ”Fysisk aktivitet i skolan. Från teori till praktik.”
Danmark, Finland och Norge briljerade både med forskning och konkret implementering i skolan. Sverige lyste med sin frånvaro. Vi är sämst i klassen, men kommer förhoppningsvis med i matchen längre fram?
Arne Kastenbom PULS+, professor Charles Hillman och Gustaf Andersson Elevhälsan Helsingborg.
Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen om fysisk aktivitet och dess effekt på barn och ungdomars växande hjärnor. 
Top of the world.

tisdag 25 februari 2020

måndag 24 februari 2020

Aktiva föräldrar ger aktiva barn?

Det har kommit en ny studie som visar på svagt samband mellan aktiva föräldrar och aktiva barn. Samtidigt har jag skrivit inlägg om motsatsen. Vilken forskning ska man tro på? Boka föreläsning via arne.kastenbom@gmail.com.

söndag 23 februari 2020

Påverkar fysisk aktivitet studieresultat och inlärning?

Att fysisk aktivitet påverkar hjärnan är bevisat och behöver inte diskuteras. Men frågan om det påverkar inlärning diskuteras med rätta. Vill du veta mer så bokar du en föreläsning med tyngdpunkt mot det där jag går igenom det vetenskapliga läget. En del gamla sanningar utmanas och ibland drar man för långtgående slutsatser utifrån felaktig information. Även forskarna är oense om vilken typ av fysisk aktivitet som ger resultat. Kontakta PULS+ och få del av det senaste och viktigaste.

fredag 21 februari 2020

Vetenskapens Värld på SVT sänder avsnitt om återkommande sömnproblem.

PULS+ har propagerat för sömnens betydelse under lång tid. Det är glädjande att se att den relativt nya forskningen om sömn & hjärnan (och fysisk aktivitet!) tas på allvar. När jag träffar ungdomar så menar de att just sömn är det största problemet. Några skolor börjar äntligen vakna, men det är lång väg kvar. Kom igen Sverige. Det är dags att vakna!
SVT och Vetenskapens Värld planerar ett helt avsnitt.

Vill du boka en föreläsning med tyngdpunkt mot Hjärnan & Sömn så mejlar du arne.kastenbom@gmail.com. Garanterat aktuellt och anpassat för din målgrupp. Gammal som ung. Skola som förening? Akademiskt eller populärvetenskapligt?
En föreläsning eller ett upplägg med kontinuitet? Tveka inte. PULS+ skräddarsyr efter dina önskemål.

Ger aktivt lärande bättre inlärning? Tveksamt enligt ny metastudie.

En metaanalys med 4082 barn (7.5-11.1 år), visar att aktivt lärande på barn är tveksamt. Matematikresultaten blev knappast bättre. Men inte heller sämre.
Det positivaste är att det verkar bidra till öka den dagliga rörelsen.
Läs hela studien och fördjupa dig i de olika studierna. Det finns en del brister i studierna om aktivt lärande. Det behövs mycket bättre studier.
När ni arbetar med aktivt lärande så bygger det på flera ben dvs ökad daglig rörelse, ökat engagemang, samarbete, inlärning, glädje, arbetsro osv.

Studien hittar du här.

torsdag 13 februari 2020

Ny studie: Stillasittande kopplat till ökad risk för depression hos tonåringar.

”Stillasittande kopplat till ökad risk för depression hos tonåringar visar studie i Lancet Psychiatry. Mot den bakgrunden synd att tonåringar rör sig mindre och därmed blir mer sårbara för depressioner” (Anders Hansen).

Studien.
Sedentary behaviour displaces light activity throughout adolescence, and is associated with a greater risk of depressive symptoms at 18 years of age. Increasing light activity and decreasing sedentary behaviour during adolescence could be an important target for public health interventions aimed at reducing the prevalence of depression.




onsdag 12 februari 2020

Ny svensk studie: Mycket stillasittande fritid ökar risken för depression och ångest 3-4 gånger!

Ny studie: Mycket stillasittande motsvarar 3-4 gånger mer frekventa symtom på depression / ångest. Det gäller vuxna som är stillasittande mer än 50% av sin fritid.

Som vanligt vill jag poängtera att du läser hela studien och att du inte jämför barn med vuxna. Barn är inte små vuxna! Men läs vad Folkhälsomyndigheten skriver: ”Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn” (2019). Klart att barn mår bra av att röra på sig.

En del reagerar och hänger upp sig på skillnad mellan stillasittande och fysisk inaktivitet. Givetvis gäller det att vara aktiv. Muskler ska arbeta. 

Men fysisk aktivitet har viktiga effekter och regelbunden fysisk aktivitet förebygger många sjukdomar. Move more, sitt less.

Highlights: 
  1. Relationships of sedentary behavior with depression/anxiety symptoms differ across contexts.
  2. Spending ≥50% of leisure-time sedentary is associated with more symptoms.
  3. Similar detrimental relationships with occupational sedentary behaviors were not seen.

Årets nyhet närmar sig.

2020 har rivstartat vilket innebär att det varit något färre inlägg på bloggen än vanligt. Det har kommit många nya intressanta studier och konkreta exempel. Det finns ingen brist på nyheter utan tvärtom.
Suget efter föreläsningar och kurser har slagit alla rekord och det är givande att sprida budskapet på flera sätt. Vill du veta mer om vad som krävs för framgångsrikt tänkande, hjärnhälsa, inlärning och hälsosamma hållbara levnadsvanor så bokar du via arne.kastenbom@gmail.com. Det finns begränsat med datum kvar, så det är först till kvarn som gäller.
Som vanligt planerar jag att släppa en större nyhet i år. Ge det några veckor så får ni se att PULS+ skakar om alla halvslumrade stillasittande beslutsfattare och uppmärksammas i mediebruset.
Följ PULS+ och ta del av det senaste.

lördag 1 februari 2020

No more excuses!

Inga fler ursäkter till att inte motionera. Har du inte tid att träna? Är du för trött? Är det svårt att få in i livspusslet? The New York Times skriver om hur mycket tid man faktiskt lägger ner på mobil, sociala medier, tv-serier, spel, tv, dator och andra former av skärmar. Bryt ditt stillasittande och börja motionera. Du ångrar aldrig ett träningspass och det är att investera i dig själv. Just do it. Det är du värd. Läs reportaget här.

måndag 27 januari 2020

Fysisk aktivitet är den effektivaste naturliga behandlingen för ADHD, men används förvånansvärt lite!

Fysisk aktivitet är det effektivaste naturliga sättet att förbättra kognitiva symptom på ADHD, enligt en ny metaanalys som publicerades i The Journal of Psychiatric Research.
Trots de starka bevisen för att det verkligen hjälper, så är det mindre troligt att barn med ADHD deltar i fysisk aktivitet dagligen, enligt en studie som nyligen publicerades i The Journal of Attention Disorders.
Metaanalysen inkluderade 18 studier publicerade mellan 1980 och 2017 på fyra kategorier av icke-farmakologiska ingrepp: neurofeedback, kognitiv
beteendeterapi (CBT), kognitiv träning och fysiska övningar.
De neuropsykologiska effekterna mättes med hjälp av objektiva kognitiva mätmetoder, inklusive datoriserade och icke-datoriserade test, genomförda på deltagare i åldern 4 till 50 med både medicinerad och omedicinsk ADHD.
De mätte förbättringar i fem kategorier av kognitiva funktioner: mental flexibilitet, hämning, uppmärksamhet, arbetsminne och högre verkställande funktioner (planering och resonemang).

tisdag 21 januari 2020

Daglig skolidrott gav ökad fysisk aktivitet senare i livet.

Gamla sanningar ifrågasätts allt mer. Ny forskning visar att daglig fysisk aktivitet i skolåldern ger större effekter än de flesta tror.
”Resultaten motsäger till exempel Activitystat-teorin som presenterades på 1990-talet, en teori som menar att varje barns fysiska aktivitetsnivå är centralt reglerad och förutbestämd till en särskild individuell nivå. Detta skulle innebära att om man ökade den fysiska aktiviteten i skolan så skulle barnen bli mindre aktiva på fritiden och vise versa, och därmed behålla samma totala aktivitetsnivå. Enligt teorin skulle alla försök att ändra barns fysiska aktivitetsnivå vara meningslösa. Men Bunkefloprojektet visade alltså att detta inte var fallet.”
Läs mer här.

söndag 19 januari 2020

Tveksam forskning om barn och ungdomars stillasittande och fysiska aktivitet.

Sciencenorway och en av våra bästa fysiologer pekar på stora brister i studier om barn och ungdomars dagliga rörelse, fysiska aktivitet och stillasittande. Bristerna är många och ett exempel är att man bara använt objektiva mätmetoder under 10-15 års tid. Man vet helt enkelt inte hur mycket vi rört på oss tidigare. I andra studier ger enkätfrågor utrymme för subjektiva och felaktiga svar. Forskare ska vara kritiska, men om vi vänder på resonemanget så det finns inte många positiva rapporter. Forskarna får steppa upp och ge oss mer bra fakta på barn och ungdomar.
PULS+ har bidragit med mer vetenskaplig grund till skillnad mot olika andra aktörer som bara upplever förbättringar. De bidrar med inspiration och glädje, men kan inte användas som grund att förändra skolan.

Forskare har svårt att nå ut med sin forskning. Deras arbete står ofta och dammar i bokhyllan. Skolan har också svårt att ta till sig ny forskning. Det är också viktigt att skolan inte blir en arena för nya rön som inte har vetenskaplig grund.
PULS+ föreläser runt om i Sverige under våren och har möten inbokade med internationellt högt ansedda experter och forskare.
Hör av dig om du vill optimera och maximera din hälsa,  prestation och inlärning. På rätt grund!


onsdag 15 januari 2020

Stand up today.


Ger nudges i skolan bättre kostvanor och hälsosammare val?

Går det att använda nudges så att eleverna gör hälsosammare val i matsal och cafeteria?
De studier som finns är inte tillräckligt bra och man får vara försiktig att dra några större slutsatser av dem. Men 28 studier visar att det kan ge positiva val och förbättrade kostvanor.
Beteendesign för att bygga goda vanor bör byggas på rätt sätt. Det borde vara självklart att bygga in hälsa, miljö och klimat i skola och samhälle. Små knuffar, sk nudges, kan hjälpa människor att göra bra val.
PULS+ brinner för ny forskning inom neurovetenskap, kognitionspsykologi och beteendevetenskap. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

RESULTS
Most studies used relatively small, convenience samples and data collection methods that could not be described as robust, necessitating cautious interpretation of their results. A range of behavioral nudges were employed. Seventeen studies reported positive effects on children's selection and 11 studies reported improvements in their consumption of target foods, effected by changing the order of serving; increasing the convenience, attractiveness, and normativeness of selecting healthy options; increasing the variety available; and attractive target food labeling.